My Life Is Crazy - Chapter 2
Filed under: NovellerMiranda fick syn på huset och hennes ögon blev nästan lika stora som äpplen.
- Hur skulle jag inte kunna gilla det här huset? Sa Miranda förvånat.
Mirandas mamma kollade bara på henne och log sedan kom Derek ut springades från den jätte stora dörren.
Efter kom en riktigt söt kille.
- Vad roligt att ni är här, och det här är min son, sa han och pekade på den söta killen.
Han kom fram till Miranda och sa,
- Hej, Jag heter...
- Hej, Jag heter William.
Miranda kunde inte hålla sig så hon började le lite smått eftersom hon tyckte han var så söt, sedan sa hon,
- Trevligt att träffa dig, förresten jag heter Miranda.
Han log tillbaka sedan vände han sig om och började gå mot dörren.
När han var halvvägs vände han huvudet mot Miranda och sa,
- Kommer du eller?
Miranda blev först lite chockad, de hade ju trots allt bara pratat med varandra i ungefär 5 minuter om inte mindre, men hon antog att han bara ville göra det bästa av saken.
Hon kollade på honom och nickade sedan började hon gå mot honom med raska steg.
Miranda kom ifatt på nolltid och när hon gjorde det, började hon ställa massa frågor om hennes rum, huset.. osv.
Han skratta bara åt henne och sa,
- Jag ska visa dig, du kommer säkert älska det!
De gick upp för nån trappa till övervåningen sedan vidare till dörren längst bort i vänstra hörnet.
Dörren var verkligen jätte fin, Miranda brukade oftas inte tycka dörrar var fina med de här dörrarna var verkligen det, de var så moderna.
William stannade till lite när de var vid dörren.
- Är du redo? sa Han.
Miranda nickade lite försiktigt sedan öppnade de dörren tillsammans.
Miranda kunde verkligen inte tro sina ögon, det var som om hon var i paradiset.
- Är det här verkligen mitt rum? Sa Miranda chockat.
- Nej du vet, det här är någon annans. Skämtade William.
Han skrattade till och med åt sitt egna skämt medan Miranda inte fattade någonting.
Hon ville helst inte lämna rummet men hon var tvungen eftersom hennes mamma ropade på henne.
Hon gick med långsamma steg mot dörren, sedan när hon kom ut i hallen kollade hon runt överallt, hon ville hitta Williams rum och se hur det såg ut, men hon hade ingen lust att fråga för då skulle kanske han tro att hon var lite för desperat...
De båda var ganska tysta påvägen ner eller Miranda var chockad och William verkade helt plötsligt blyg av någon andledning.
Miranda tänkte lite för sig själv om att William kanske hade fått lite känslor för henne med det dröjde inte länge tills hon undrade vad det var med henne. Kanske började hon få känslor för honom?
Miranda hade ju inte ens känt killen i en timme, hon sa till sig själv att det här är inte möjligt. Men hon sa också till säg själv att det är visst möjligt. Hon undrade om det var kärlek vid första ögonkastet eller om hon bara var förvånad/chockad.. Det var det hon inte visste. Hon visste bara att något var annourlunda.
Hon slutade dag drömma när hon kom ner för trappan eftersom hennes mamma ville att hon skulle hjälpa henne.
- Miranda, hjälp mig att ta in de sista lådorna innan regnet kommer.
Plötsligt fick Miranda fart i sig, det var som om hennes byxor brann och att hon var tvungen att sprnga för att hämta vatten.
Att ta i de sista lådorna gick på fem minuter och när hon hade gjort det, ropade Derek att det var mat.
Miranda var ursvulten efter den här långa dagen, så hon tyckte bara det skulle bli skönt med mat.
När hon kom in i köket, blev hon överaskad igen.. Hon började faktiskt undra om hon drömde.
Miranda tyckte allt var så himla fint, det var ju rena lyx huset.
Mat bordet var säkert 2 km långt.. Det var iallafall mycket större än deras gamla.
Men dock tyckte inte Miranda om maten så mycket men hon åt ändå eftersom hon var jätte hungrig.
William verkade iallafall tycka det var gott eftersom han tog 3-4 omgångar.
När alla hade ätit upp bad Derek Miranda att diska, Miranda brukade nästan aldrig diska så hon ville helst inte göra det men hennes mamma gav henne en blick. Den blicken gav hon alltid när hon ville att Miranda skulle uppföra sig.
Efter att Miranda hade diskat klart ville hon bara gå upp och lägga sig i sitt nya rum.
Men det fick hon visst inte eftersom när hon var påväg uppför trappan kom Derek fram till henne.
- Kan du vara snäll och ta ut soporna? sa Derek.
- Måste jag?.. eh jag gör väl det, sa Miranda irriterat.
Miranda vet att man måste hjälpa till men det har ju varit en lång dag och hon var jätte trött.
Förstod inte Derek det? , tänkte hon för sig själv.
Den blev inte så jätte bra men hoppas ni gillar den ändå.
GLÖM INTE ATT KOMMENTERA!
- Hur skulle jag inte kunna gilla det här huset? Sa Miranda förvånat.
Mirandas mamma kollade bara på henne och log sedan kom Derek ut springades från den jätte stora dörren.
Efter kom en riktigt söt kille.
- Vad roligt att ni är här, och det här är min son, sa han och pekade på den söta killen.
Han kom fram till Miranda och sa,
- Hej, Jag heter...
- Hej, Jag heter William.
Miranda kunde inte hålla sig så hon började le lite smått eftersom hon tyckte han var så söt, sedan sa hon,
- Trevligt att träffa dig, förresten jag heter Miranda.
Han log tillbaka sedan vände han sig om och började gå mot dörren.
När han var halvvägs vände han huvudet mot Miranda och sa,
- Kommer du eller?
Miranda blev först lite chockad, de hade ju trots allt bara pratat med varandra i ungefär 5 minuter om inte mindre, men hon antog att han bara ville göra det bästa av saken.
Hon kollade på honom och nickade sedan började hon gå mot honom med raska steg.
Miranda kom ifatt på nolltid och när hon gjorde det, började hon ställa massa frågor om hennes rum, huset.. osv.
Han skratta bara åt henne och sa,
- Jag ska visa dig, du kommer säkert älska det!
De gick upp för nån trappa till övervåningen sedan vidare till dörren längst bort i vänstra hörnet.
Dörren var verkligen jätte fin, Miranda brukade oftas inte tycka dörrar var fina med de här dörrarna var verkligen det, de var så moderna.
William stannade till lite när de var vid dörren.
- Är du redo? sa Han.
Miranda nickade lite försiktigt sedan öppnade de dörren tillsammans.
Miranda kunde verkligen inte tro sina ögon, det var som om hon var i paradiset.
- Är det här verkligen mitt rum? Sa Miranda chockat.
- Nej du vet, det här är någon annans. Skämtade William.
Han skrattade till och med åt sitt egna skämt medan Miranda inte fattade någonting.
Rummet var tre gånger så stort som hennes gamla med rosa tapeter, dubbelsäng sedan var det även en "walk-in" garderob.
Hon ville helst inte lämna rummet men hon var tvungen eftersom hennes mamma ropade på henne.
Hon gick med långsamma steg mot dörren, sedan när hon kom ut i hallen kollade hon runt överallt, hon ville hitta Williams rum och se hur det såg ut, men hon hade ingen lust att fråga för då skulle kanske han tro att hon var lite för desperat...
De båda var ganska tysta påvägen ner eller Miranda var chockad och William verkade helt plötsligt blyg av någon andledning.
Miranda tänkte lite för sig själv om att William kanske hade fått lite känslor för henne med det dröjde inte länge tills hon undrade vad det var med henne. Kanske började hon få känslor för honom?
Miranda hade ju inte ens känt killen i en timme, hon sa till sig själv att det här är inte möjligt. Men hon sa också till säg själv att det är visst möjligt. Hon undrade om det var kärlek vid första ögonkastet eller om hon bara var förvånad/chockad.. Det var det hon inte visste. Hon visste bara att något var annourlunda.
Hon slutade dag drömma när hon kom ner för trappan eftersom hennes mamma ville att hon skulle hjälpa henne.
- Miranda, hjälp mig att ta in de sista lådorna innan regnet kommer.
Plötsligt fick Miranda fart i sig, det var som om hennes byxor brann och att hon var tvungen att sprnga för att hämta vatten.
Att ta i de sista lådorna gick på fem minuter och när hon hade gjort det, ropade Derek att det var mat.
Miranda var ursvulten efter den här långa dagen, så hon tyckte bara det skulle bli skönt med mat.
När hon kom in i köket, blev hon överaskad igen.. Hon började faktiskt undra om hon drömde.
Miranda tyckte allt var så himla fint, det var ju rena lyx huset.
Mat bordet var säkert 2 km långt.. Det var iallafall mycket större än deras gamla.
Men dock tyckte inte Miranda om maten så mycket men hon åt ändå eftersom hon var jätte hungrig.
William verkade iallafall tycka det var gott eftersom han tog 3-4 omgångar.
När alla hade ätit upp bad Derek Miranda att diska, Miranda brukade nästan aldrig diska så hon ville helst inte göra det men hennes mamma gav henne en blick. Den blicken gav hon alltid när hon ville att Miranda skulle uppföra sig.
Efter att Miranda hade diskat klart ville hon bara gå upp och lägga sig i sitt nya rum.
Men det fick hon visst inte eftersom när hon var påväg uppför trappan kom Derek fram till henne.
- Kan du vara snäll och ta ut soporna? sa Derek.
- Måste jag?.. eh jag gör väl det, sa Miranda irriterat.
Miranda vet att man måste hjälpa till men det har ju varit en lång dag och hon var jätte trött.
Förstod inte Derek det? , tänkte hon för sig själv.
Den blev inte så jätte bra men hoppas ni gillar den ändå.
GLÖM INTE ATT KOMMENTERA!
My Life Is Crazy - Chapter 1
Filed under: Noveller
En ganska kraftig man i svettblöt, vit t-shirt stänger de två stora dörrarna i bakändan av flyttbilen.
Sedan går han fram till hyten och sätter sig brevid föraren. Han vänder sig inte om, kastar inte ens en sista blick på huset han just tömt. Det är ju trots allt bara ett av många hus som han har vart med och tömt. Han tänkte väl bara på att han måste lämna av sakerna för att få sluta för dagen.
I kökfönstret stod Miranda & hennes mamma Marie och kollade på mannen som just hade tömt deras hus.
Miranda är en 15 årig tjej som har en mamma på 34 år. Miranda var inte så jätte glad över beskedet hennes mamma hade gjort, om att flytta in hos hennes nya kille. Hon skulle ju behöva bo i en stad som hon aldrig hade levt i eller ens varit i, hon skulle ju inte ha några vänner. Miranda var inte så orolig över det igentligen bara det att hon sa det eftersom varje gång "Vi" flyttar in hos en av hennes nya män, går det rent sagt åt skogen.. Men hon verkar inte bry sig, det här är faktiskt 8:onde gången vi flyttar in hos en ny karl. Men om det här gör henne lycklig, ska hon få göra det.
Marie hade börjat packa ner dem sista sakerna, när hon var klar, ropade hon på Miranda som hade gått upp tills sitt rum för att kolla en sista gång om hon hade glömt något. Men det hade hon inte, hon hade säkerligen gjort det ett fler tal gånger. Men hon hade inte sett något som hon glömt. Rumment var helt vitt med en inbyggd garderob längs den vänstra väggen. Miranda älskade verkligen det här rummet och ville helst inte lämna det, men hon var ju tvungen. Kanske skulle hon få ett ännu bättre rum nu eftersom Derek var ganska rik. Miranda hade bara umgåtts med Derek två gånger, och det var när han var här och fikade med mamma.
Miranda är en 15 årig tjej som har en mamma på 34 år. Miranda var inte så jätte glad över beskedet hennes mamma hade gjort, om att flytta in hos hennes nya kille. Hon skulle ju behöva bo i en stad som hon aldrig hade levt i eller ens varit i, hon skulle ju inte ha några vänner. Miranda var inte så orolig över det igentligen bara det att hon sa det eftersom varje gång "Vi" flyttar in hos en av hennes nya män, går det rent sagt åt skogen.. Men hon verkar inte bry sig, det här är faktiskt 8:onde gången vi flyttar in hos en ny karl. Men om det här gör henne lycklig, ska hon få göra det.
Marie hade börjat packa ner dem sista sakerna, när hon var klar, ropade hon på Miranda som hade gått upp tills sitt rum för att kolla en sista gång om hon hade glömt något. Men det hade hon inte, hon hade säkerligen gjort det ett fler tal gånger. Men hon hade inte sett något som hon glömt. Rumment var helt vitt med en inbyggd garderob längs den vänstra väggen. Miranda älskade verkligen det här rummet och ville helst inte lämna det, men hon var ju tvungen. Kanske skulle hon få ett ännu bättre rum nu eftersom Derek var ganska rik. Miranda hade bara umgåtts med Derek två gånger, och det var när han var här och fikade med mamma.
Miranda gick ner från övervånigen och till hallen där hennes mamma stod.
- Äntligen ska vi flytta ut ur det här lilla huset, kommer bli så skönt, sa hennes mamma av glädje.
Miranda såg dock inte så jätte glad ut, men hon tog till ett litet fejk leende när hennes mamma kollade på henne.
Vi tog varsin låda med saker som de inte hade plats för i flyttbilen. Påvägen ner till bilen som stod lite längre ner på gatan, babblade Mirandas mamma om hur kul det skulle bli och att Miranda säkert skulle få det jätte bra med massor utav nya kompisar. Tillslut orkade hon inte med att lyssna så hon började tänka på massa andra saker.
Marie satte in hennes låda först sedan tog hon Mirandas låda ur hennes händer.
- Gå och sätt dig i bilen, så kommer jag om ungefär 5 minuter. Ska bara springa upp och låsa, Sa Marie.
Miranda gick och satte sig längst fram bredvid förar sättet. Hon kollade upp mot deras hus som de snart skulle lämna, hon tänkte för sig själv "Det må vara litet men det är det underbaraste huset jag någonsin bott i."
Mamma kom skuttandes ner från baken, hon hade ett leende på läpparna som hon brukade ha när hon skulle flytta in hos en ny kille.
"Varför kan hon inte hitta den rätta någon gång?", Tänkte Miranda för sig själv.
Mamma satte sig i förar sättet, medan jag satt och kollade på huset, satt mamma och kollade framåt.
- Är du redo att flytta in hos Derek? Det är iallafall jag.. Sa Marie.
Hon vände huvudet mot sin mamma och sa,
- Vad har jag för val? men ja det är jag väl.
Marie log lite smått även om det Miranda sa kanske inte var det roligast så kunde hon inte hålla leendet inom sig.
Hennes mamma satte på bilen, sedan bar det iväg...
Påvägen dit, satt Miranda och dag drömde om hur Dereks hus skulle se ut, hon hoppades att det skulle vara ett ganska stort och fint hus. Hennes mamma hade vägrat att säga hur det ser ut eftersom hon ville att Miranda skulle längta efter att få se det. Det hade hon ju lyckats med eftersom Miranda sitter och dag drömmer om det.
Vi hade åkt bil i ungefär en halv timme nu, och det skulle max ta en timme. Så då betyder det att vi snart är framme. Miranda var lite nyfiken så hon frågade,
- Hur kommer mitt rum se ut? kommer det vara stort eller litet? hur stor garderob.. osv..
- Det får du se när vi kommer fram, sa hennes mamma och skrattade.
Miranda kollade lite bittert men kunde inte hålla sig så hon började skratta.
Vi började närma oss eftersom man kunde se flyttbilen där framme på en parkering.
Hennes mamma började le ännu mer när vi körde in på parkeringen.
Hon stannade bilen och skuttade ut till bakluckan av bilen, samma sak gjorde även Miranda.
De tog varsin låda igen och började gå mot huset, när vi snart var där sa Marie,
- Även om du så inte skulle gilla huset eller något så får du lova mig att uppföra dig väl, okej?!
- Okej.. Jag lovar, sa Miranda.
Miranda fick syn på huset och hennes ögon blev nästan lika stora som äpplen.
- Hur skulle jag inte kunna gilla det här huset? Sa Miranda förvånat.
Mirandas mamma kollade bara på henne och log sedan kom Derek ut springades från den jätte stora dörren.
Efter kom en riktigt söt kille.
- Vad roligt att ni är här, och det här är min son, sa han och pekade på den söta killen.
Han kom fram till Miranda och sa,
- Hej, Jag heter...
Det här var första kapitlet av "My Life Is Crazy". Hoppas ni tyckte om den.
När minst 6 personer har kommenterat kommer kapitel 2 uppe!
Btw Miranda ser ut som Selena Gomez när hon var 15 men kommer ta andra bilder när hon är äldre oxå.
Hur tror ni fortsättningen är? Vad kommer den söta killen säga?
SÅ KOMMENTERA!
- Äntligen ska vi flytta ut ur det här lilla huset, kommer bli så skönt, sa hennes mamma av glädje.
Miranda såg dock inte så jätte glad ut, men hon tog till ett litet fejk leende när hennes mamma kollade på henne.
Vi tog varsin låda med saker som de inte hade plats för i flyttbilen. Påvägen ner till bilen som stod lite längre ner på gatan, babblade Mirandas mamma om hur kul det skulle bli och att Miranda säkert skulle få det jätte bra med massor utav nya kompisar. Tillslut orkade hon inte med att lyssna så hon började tänka på massa andra saker.
Marie satte in hennes låda först sedan tog hon Mirandas låda ur hennes händer.
- Gå och sätt dig i bilen, så kommer jag om ungefär 5 minuter. Ska bara springa upp och låsa, Sa Marie.
Miranda gick och satte sig längst fram bredvid förar sättet. Hon kollade upp mot deras hus som de snart skulle lämna, hon tänkte för sig själv "Det må vara litet men det är det underbaraste huset jag någonsin bott i."
Mamma kom skuttandes ner från baken, hon hade ett leende på läpparna som hon brukade ha när hon skulle flytta in hos en ny kille.
"Varför kan hon inte hitta den rätta någon gång?", Tänkte Miranda för sig själv.
Mamma satte sig i förar sättet, medan jag satt och kollade på huset, satt mamma och kollade framåt.
- Är du redo att flytta in hos Derek? Det är iallafall jag.. Sa Marie.
Hon vände huvudet mot sin mamma och sa,
- Vad har jag för val? men ja det är jag väl.
Marie log lite smått även om det Miranda sa kanske inte var det roligast så kunde hon inte hålla leendet inom sig.
Hennes mamma satte på bilen, sedan bar det iväg...
Påvägen dit, satt Miranda och dag drömde om hur Dereks hus skulle se ut, hon hoppades att det skulle vara ett ganska stort och fint hus. Hennes mamma hade vägrat att säga hur det ser ut eftersom hon ville att Miranda skulle längta efter att få se det. Det hade hon ju lyckats med eftersom Miranda sitter och dag drömmer om det.
Vi hade åkt bil i ungefär en halv timme nu, och det skulle max ta en timme. Så då betyder det att vi snart är framme. Miranda var lite nyfiken så hon frågade,
- Hur kommer mitt rum se ut? kommer det vara stort eller litet? hur stor garderob.. osv..
- Det får du se när vi kommer fram, sa hennes mamma och skrattade.
Miranda kollade lite bittert men kunde inte hålla sig så hon började skratta.
Vi började närma oss eftersom man kunde se flyttbilen där framme på en parkering.
Hennes mamma började le ännu mer när vi körde in på parkeringen.
Hon stannade bilen och skuttade ut till bakluckan av bilen, samma sak gjorde även Miranda.
De tog varsin låda igen och började gå mot huset, när vi snart var där sa Marie,
- Även om du så inte skulle gilla huset eller något så får du lova mig att uppföra dig väl, okej?!
- Okej.. Jag lovar, sa Miranda.
Miranda fick syn på huset och hennes ögon blev nästan lika stora som äpplen.
- Hur skulle jag inte kunna gilla det här huset? Sa Miranda förvånat.
Mirandas mamma kollade bara på henne och log sedan kom Derek ut springades från den jätte stora dörren.
Efter kom en riktigt söt kille.
- Vad roligt att ni är här, och det här är min son, sa han och pekade på den söta killen.
Han kom fram till Miranda och sa,
- Hej, Jag heter...
Det här var första kapitlet av "My Life Is Crazy". Hoppas ni tyckte om den.
När minst 6 personer har kommenterat kommer kapitel 2 uppe!
Btw Miranda ser ut som Selena Gomez när hon var 15 men kommer ta andra bilder när hon är äldre oxå.
Hur tror ni fortsättningen är? Vad kommer den söta killen säga?
SÅ KOMMENTERA!
NY DESIGN!
Filed under: AllmäntVar ju som sagt så sjukt trött på den andra, men jag behållde headern eftersom jag verkligen suger på att göra headers, men vad tycker ni om den?
Och tänkte bara säga att novellen kommer upp idag & om den inte gör det så kan jag lova er att den kommer upp imorgon!
Och tänkte bara säga att novellen kommer upp idag & om den inte gör det så kan jag lova er att den kommer upp imorgon!
Update again...
Filed under: AllmäntGODA NYHETER.. Jag har faktiskt bestämt mig för att göra en helt ny novellen, har fått en liten ide.. så antagligen kommer den upp imorgon.
Och jag skulle ju fått en design men det verkar inte gå så jätte bra, så tänkte göra nya boxar iaf! Så inom helgen kommer bloggen se strålande ut med massa nya inlägg!
SORRY!
Filed under: AllmäntJa jag vet, min uppdatering suger verkligen men just nu har jag sjukt mycket läxor och annat som jag måste göra och då hinner jag skriva, men ska se till att skriva när jag har tid! (:
UPDATE:
Filed under: AllmäntSnart får jag en ny design & då lovar jag er att det kommer bli grym uppdatering!
I PROMISE!
I PROMISE!
GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN JUSTIN!
Filed under: Justin Drew Bieber
Love is in the air / del 5
Filed under: Noveller
_________________________________________________________________
(musik som du kan lyssna på medan du läser).
- Lycka till älskling!
Jag log mot Justin och sedan gick jag ut genom dörren.
Parken som vi skulle mötas i, låg ganska nära Justins hus, så jag kunde gå dit.
Det tog ungefär 5 minuter.
När jag kom in i parken såg jag Nina sitta på en bänk, jag sprang fram till henne..
Jag kollade på henne och sa,
- Hej!
Hon svarade,
- Hej!
- Nina, varför är du sur på mig?
- Som om du inte vet varför?
- Nej det gör jag verkligen inte?
Jag såg att Nina hade några tårar i hennes ögon när hon sa,
- Är du säker på det? Ingenting du vill berätta för mig?
- Nej det tror jag inte.
- Du vet Lukas? Som dumpade mig.
- Ja vad är det med Lukas?
- Jag kan inte fatta att jag var så dum och trodde på han, Vad tänkte jag med, du skulle ju aldrig göra så mot mig.
- Vadå Nina?
- Han sa att ni hade varit tillsammans när jag och han var och att han hade mer känslor för dig än mig, jag visste ju inte vad jag skulle tro, förlåt Nathalie men ni har väl inte varit tillsammans?
Jag svarade genast,
- Nej vi har inte varit tillsammans!
Även om jag visste att jag hade kysst honom innan han och Nina gjorde slut, men jag trodde aldrig att han skulle dumpa henne på grund av det.
Det var på en fest och Nina var sjuk så jag var där själv med Lukas,
Vi pratade en hel del och sedan började vi helt plötsligt kyssas... Jag vet inte vad som fick mig att göra det, jag bara gjorde det utan att tänka, det kändes rätt då...
Jag har faktiskt inte sagt det till någon och jag kan verkligen inte säga det till Nina, för då kommer våran vänskap vara förstörd för evigt.
Jag hade faktiskt mått skit några dagar efter eftersom jag hade både varit ”otrogen” mot Justin och min bästa vän.
Jag ångrade det så sjukt mycket, jag önskar att jag aldrig hade gjort det, men man kan ju som sagt inte ändra på det förflutna.
Även om jag har försökt att sluta tänk på det, så går det inte eftersom Lukas ringer mig nästan varje dag men jag ignorerar ju han såklart, fattar han inte att jag inte vill vara med honom?
Jag vill bara vara med Nina & Justin och att allt ska vara som vanligt, men varje gång jag är med Nina eller Justin kommer jag och tänka på det...
Nina kollade på mig och log sedan sa hon,
- Hur kunde jag vara så dum och gå på det?
I den sekunden mådde jag verkligen skit, jag kunde inte fatta att jag hade svikit min bästa vän!
- Ja du, man ska inte alltid tro på sin pojkvän..
Jag kunde inte fatta att jag sa så, han hade ju faktiskt rätt, gosh vad är det med mig?!
- Nej det har du rätt i, man ska tro på sin bästa vän, förlåt Nathalie för att jag var så dum och trodde på det!
- Det är okej, alla gör misstag.
Om det var någon utav oss som hade gjort ett misstag, var det ju gärna jag...
Nina kramade mig och sa,
- Du är den bästa bästisen man någonsin kan ha.
Jag kände en tår falla ner från kinden sedan började jag gråta.
Nina kollade på mig och sa,
- Är allt okej?
- Ja allt är okej..
Där ljög jag ännu en gång.
Detta var del 5. hoppas ni gillade den & förlåt för att jag är så seg på att skriva.
Men glöm inte att kommentera vad ni tyckte.
Dagens video!
Filed under: Dagens videoSå sjukt söt!
Dålig uppdatering!
Filed under: AllmäntHejsan alla ni, tänkte bara säga förlåt för att jag inte har bloggat på typ 838728237... år men har inte haft tid att skriva och inte haft lust men ska börja förbättra mig, så jag antar att en ny del av novellen kommer ut snart.
Men tack så sjukt mycket för att ni läser min blogg!
Dagens fråga: Vad tycker ni om den här bilden?
Men tack så sjukt mycket för att ni läser min blogg!
Dagens fråga: Vad tycker ni om den här bilden?
Love is in the air / del 4
Filed under: Noveller
- God natt älskling, älskar dig.
- God natt babe, älskar dig med!
Jag la mitt huvud på Justins bröst sedan somnade jag.
______________________________________________
Nästa dag.
Jag vaknade av att jag hörde Justins andetag.
Jag blev först lite rädd men när jag kollade så var det bara Justin som låg och sov.
Han var så sjukt gullig när han sov, jag kunde ligga och kolla på han i flera timmar..
Jag kollade på klockan och såg att den var nästan tolv så jag började putta lite på Justin så att han skulle vakna.
Han vaknade direkt och kollade chockat på mig och sa,
- VA VADÅ?
- Haha inget, bara det att klockan är tolv och vi bör gå upp.
- Jaha, du får inte skrämma mig så där älskling.
- Men Justin, jag visste väl inte att du skulle reagera så?
- haha okej då älskling!
Vi började ta på oss kläder, Justin tog på sig Jeans och en svart tröja medan jag tog på mig en vit tunika och svarta byxor.
Jag struntade i att sminka mig för jag orkade verkligen inte och jag skulle ändå inte göra något speciellt idag förutom att vara med Justin.
Justin frågade sedan mig,
- Är du hungrig? Ska vi gå ner och äta något?
Precis när han hade sagt det började min mage kura,
Justin skrattade lite och sa,
- Jag antar att det var ett ja, så kom så går vi ner!
Vi gick ner från trappan och sedan in i köket, Justins mamma Pattie satt och läste tidningen.
Pattie kollade på oss och sa,
- God morgon sömntutor!
Jag och Justin kollade på varandra och bah,
- ”hehehe”.
Sedan frågade Justin,
- Vad vill du ha och äta? Förutom mig?
Jag blev genast lite generad och sa,
- Såklart jag vill ha dig men en smörgås går väl bra.
- hahah, okej samma för mig med.
När vi hade ätit upp kom jag och tänka på Nina och att jag verkligen behövde prata med henne.
Justin märkte att jag funderade på något så han sa,
- Vad är det älskling?
- Jag kom och tänka på Nina och att jag måste prata med henne.
- Men ring henne då?
- Ja ska göra det snart.
Jag gick sedan ut i hallen och tog fram min mobil ur fickan och började slå in Ninas nummer, det gick ungefär fyra signaler fram sedan tuttade det upptaget, men vad skulle jag ha förväntat mig?
Jag menar hon är ju sur på mig för någonting så jag antar att hon inte vill prata med mig, men jag kommer absolut inte ge upp, jag ska ringa tills hon svarar eller i värsta fall springa hem till henne.
Men jag testade att ringa hem till henne, det gick fram signaler och sedan svarade hennes mamma,
- Hej, det är Caroline!
- Hej, det är Nathalie, är Nina hemma?
- Ja, vänta så ska jag ropa på henne.
Man kunde höra hennes mamma ropa, ”Nina det är till dig!”
Sedan sa Nina,
- Hej, vem är det?
- Hej Nina, det är Nathalie, snälla lägg inte på!
- Okej, jag ska inte!
- Har du lust att träffas och prata ut?
- Ja det kan vi väl.
- Kan du idag?
- Ja men när i så fall?
- Vid två någonting?
- Ja det blir väl bra men vart ska vi träffas?
- I parken?
- Okej visst!
- Men då säger vi så, hej då!
Sedan la vi på.
Nu var det ungefär en halv timme tills vi skulle träffas, jag gick tillbaka till Justin som satt och kollade på tv, jag satte mig i hans knä och sa,
- Det gick faktiskt bra eller hon ville prata ut om det.
- Jag sa ju att det skulle ordna sig!
- Du har alltid rätt!
Justin log och kysste mig.
Nu var snart klockan två, så jag var tvungen att gå och precis när jag skulle gå ut genom dörren, kom Justin fram till mig och sa...
Detta var del fyra av novellen, hoppas ni gillade den, och vad tyckte ni om den?
Och just nu handlar det mest om Justin, Nathalie & Nina men kommer skriva om er andra också sen.
Love is in the air / del 3
Filed under: Noveller
På vägen till bilen kysste Justin mig, jag älskade verkligen den känslan när han kysste mig!
__________________________________________________________________
Vi satt nu i bilen påväg hem till Justins hus.
Justin kollade på mig och sa,
- Du är så sjukt vacker!
Jag log brett och sa,
- awww, vad sött du är!
- Men du är sötare, förresten vill du prata om de som hände mellan dig och Nina?
Jag blev genast lite deppig..
och Justin blev genast till sig och sa,
- Nej, förlåt älsking, om du inte vill prata om det, behöver du inte!
- Justin, det är okej, jag är bara så sjukt trött och jag vill verkligen inte att hon ska vara sur på mig!
- Det kan jag förstå men om du behöver prata om det, finns jag alltid här för dig!
- Tack, det betyder sjukt mycket!
Justin log så där sött igen..
Jag kunde inte hålla mig så jag sa,
- Fyfan vad söt du är Justin!
Justin skrattade lite och log igen!
5 minuter senare..
Nu var vi framme vid Justins hus.
Justin bodde i ett väldigt stort och fint hus med sin mamma, Pattie.
Jag älskade att vara där eftersom det kändes som om jag var i paradiset.
Vi gick ut från bilen sedan vidare till dörren, när vi stod där frågade Justin,
- Du skulle väl sova över?
Jag kollade lite konstig på Justin och sa,
- Vad tror du? Nej jag är bara här för att jag ska gå hem...
- Haha, älskling jag skojade..
- Bra det, för jag är sjukt trött och orkar inte gå hem!
- Men det är klart du inte behöver gå hem, du är alltid välkommen här!
Vi gick in genom dörren och när jag precis skulle stänga dörren kom Pattie ut i hallen och sa,
- Nej men hej, varför är ni hemma såhär sent?
Klockan var två på morgonen.
Justin svarade,
- Vad gör du uppe såhär sent?
- Justin, du jag får faktiskt vara uppe hur länge jag vill!
- jaja mamma, vi ska gå och lägga oss!
- inte i samma säng va?
Jag blev genast lite generad...
Justin såg att jag blev det och viskade till mig,
- Alltså hon retas bara, bryr dig inte om henne.
Vi gick sedan upp till Justins rum, han hade ett ganska stort rum med blåa tapeter och en stor säng.
Han hade ju massa andra saker också.
Justin hoppade i sängen med kläder på.
- Kom älskling, sa Justin.
- Jag kommer snart, jag ska bara tvätta bort mitt smink..
Medan jag gick till toan och gjorde mig i ordning för sängen..
Tog Justin av sina kläder så han bara var i kalsonger.
När jag kom tillbaka sa Justin,
- Vet du en sak?
- Nej vadå?
- Du är så sjukt vacker utan smink fast du är alltid vacker!
- Justin.. Jag älskar dig så jävla mycket!
- Nathalie, jag älskar dig mer än någonting, du är verkligen den bästa tjejen man kan ha.
Jag kollade rakt in i Justins ögon och kysste honom.
Efter det sa Justin,
- Ska vi försöka sova? Det har varit en lång dag!
- Ja det kan vi.
- God natt älskling, älskar dig.
- God natt babe, älskar dig med!
Jag la mitt huvud på Justins bröst sedan somnade jag.
Detta var del 3, hoppas ni gillade den och förlåt för att det tog sån tid.
Men kommentera gärna vad ni tycke, jag skulle uppskatta om ni gjorde det! (;
Söndag!
Filed under: Allmänthejsan alla söta ni!
Tänkte bara säga att jag ska försöka att skriva novellen på söndag!
Så håll ögorna öppna!
Puss! (;
Puss! (;
Dagens Gifs!
Filed under: JB
Så söt han är!
dålig uppdatering... jag vet!
Filed under: AllmäntAlltså förlåt för att inte novellen kom ut i helgen men har verkligen inte haft tid + att jag har jätte mycket läxor, prov osv.. Men när det har lugnat ner sig lite kommer jag att skriva mer, så ni vet!
Men så länge kan ni läsa min andra blogg: http://justindrewbiebernyheter.blogg.se
Ha de bra, puss!
Headern är gjord av Manal Tawfik